Skåne i farozonen – kan hamna under vatten när havet stiger

Det pågår en kamp mot vattnet i svenska kustkommuner eftersom klimatförändringen leder till stigande havsnivåer och ökad nederbörd. Problemet ställs på sin spets i Skåne, som har mycket kust med omfattande exploatering nära strandlinjen och där erosion och översvämningar redan nu orsakar problem.

På andra platser i Sverige kompenserar landhöjningen för havsnivåhöjningen, men i Skåne är landhöjningen nära noll. Det ökar sårbarheten för stormfloder och översvämningar.

Det har man redan upplevt på Falsterbonäset som ligger lågt i förhållande till havsnivån och där Vellinge kommun länge drivit på för att den skyddsvall som nu börjar byggas ska bli verklighet.

Historisk stormflod

När Backafloden inträffade 1872 höjdes havsnivån tillfälligt med över 2 meter men det finns mer aktuella exempel – som Babet i höstas. Ovädret fick havsnivån längs den skånska sydkusten att tillfälligt stiga med 1,5 meter och var det värsta som drabbat Falsterbonäset på hundra år. Skadorna för kommunen uppgår till miljonbelopp.

— Backafloden var en händelse som kan hända i princip när som helst, om man har olyckliga väderförhållanden. Skulle något sådant hända igen skulle tusentals hus på Falsterbonäset blir översvämmade, säger Caroline Hallin, kustingenjör vid Lunds Tekniska Högskola som bland annat forskat kring skyddsvallens material.

— Redan vid betydligt lägre vattennivåer än Backafloden, bara lite högre än vad de var under Babet, skulle många hus översvämmas. Så det behövs ett skydd som minskar risken för översvämningar på Falsterbonäset.

"Angår alla"

I många skånska kommuner pågår arbetet med att på olika sätt rusta sig för klimatförändringens effekter. "Efter stormen Babet och vinterns översvämningar är det tydligt att klimatanpassning är en fråga också som angår alla skånska kommuner, inte bara kustkommunerna", konstaterar länsstyrelsen i Skåne.

Men många kommuner efterlyser tydligare riktlinjer kring lokal klimatanpassning. Det är något som regeringen ska se över i en utredning som ska vara klar i april nästa år.

— Lagstiftningen och ansvarsfördelningen när det gäller kustöversvämningar och kusterosion är otydlig, säger Caroline Hallin.

— Många vill bygga skydd, men det är svårt. Det finns en motvilja hos kommuner att göra det innan de juridiska förutsättningarna är tydliga.