Så ska vården förbereda sig för krig
Ett baskrav för ett Natomedlemskap är att vården ska klara masskadeutfall – händelser med många skadade och döda. Där har Sverige en bit kvar. Just nu är vi inte fullt rustade, säger militärläkaren Göran Sandström.
Göran Sandström är läkare, överstelöjtnant och ställföreträdande chef för Försvarsmedicincentrum. Han sammanfattar krigssjukvård i fyra punkter: Stor volym, lång tid, knappa resurser och svåra prioriteringar. Det klarar Sverige inte i nuläget.
— Jämfört med för bara några år sedan har vi tagit steg framåt, men det finns stora, svåra frågor som behöver redas ut.
Den stora utmaningen är att skapa ett system som håller i alla delar, utan svaga länkar. Det måste finnas fungerande infrastruktur och om det inte finns vårdplatser så att det räcker behövs en plan för hur man skapar dem.
Nationell struktur
En viktig läxa från pandemin är att trygga tillgången på förbrukningsmateriel och läkemedel.
Sandström poängterar vikten av nationell struktur och ledning, där det brister i dag när alla regioner styr sig själva. Det krävs att någon samordnar resurser och styr dem dit de behövs.
— Man är sig själv närmast och det är väl ingen region, det såg vi under pandemin, som släpper ifrån sig resurser till en annan för att de där och då har det väldigt besvärligt.
Personalfrågan har lyfts som en knäckfråga. Om svensk sjukvård knappt klarar en julhelg med virus – hur ska den då klara ett krig? Sandström tror att det går att lösa.
— Vi behöver ett par tusen legitimerade läkare och sjuksköterskor. I dag finns 55 000 läkare i Sverige och cirka 210 000 sjuksköterskor – om vi tar 2 000 av dem märks det inte ens.
Öva krigssjukvård
En viktigare fråga är hur man ska se till att rätt folk är på rätt plats och har den utbildning som krävs.
— Krigssjukvård skiljer sig från fredssjukvård på många sätt. Då måste vi säkra att vår personal kan det så att de har en rimlig chans att genomföra den sjukvård som krävs.
För att allt ska fungera måste man också i större utsträckning öva för ett masskadeutfall i sjukvårdskedjans alla delar. Det gäller inte bara vården utan i högsta grad Försvarsmakten som behöver bli bättre på att integrera sjukvård i de ordinarie övningarna, anser Sandström.
— Vi pratar ofta om stridens konsekvenser – vilka konsekvenser får en strid? Den får till konsekvens att folk dör och blir skadade och måste omhändertas, säger han.
— Stridssjukvård är en viktig faktor när man pratar om att bygga stridsmoral, tilltro och förtroende för systemet. Vet soldaterna att de blir omhändertagna om det händer något är de också mer benägna att göra sitt yttersta.
